Jeansmodets förfall

Author: admin

Den som köpt ett par jeans de senaste åren har med största sannolikhet blivit besviken. Dagens jeans håller inte speciellt länge. Det här är ironiskt med tanke på att jeans från början gjordes för guldgrävare och andra arbetare som slet hårt på dem. Det började som byxor i segelduk, skräddaren Levi Strauss fick tag i det nya tyget denim från staden Nîmes i Frankrike, nitade fast fickorna med kopparnitar och en ny byxmodell var född. Eller inte en byxmodell, utan flera. Till och med Levis 501, som sägs vara urmodellen, finns i några olika varianter, och passformen har förändrats några gånger genom åren.

Dåliga jeans

Vad som framför allt förändrats är dock kvaliteten på jeansen. Idag går det inte att få ett par jeans med anständig kvalitet till ett anständigt pris. Därför står valet mellan att köpa billiga jeans som man sliter ut och slänger, eller satsa på kvalitet. Men då får man å andra sidan punga ut med ganska mycket pengar. De stora märkena som Wrangler och Levis har idag ingen kvalitet att tala om i sina ordinarie kollektioner, man får vända sig åt andra håll.

Så vad ska man göra?

Fram till någon gång på 90-talet vävdes denim av bra kvalitet i USA, men sedan hände något. De stora tillverkarna sålde sina vävstolar, och det var japaner som köpte dem. De gamla vävstolarna har en smalare varp, vilket inte är lika kostnadseffektivt. De väver å andra sidan bättre tyg. Därför är de mindre japanska märkena, som Edwin , Samurai och Momotaro, ett bra val för den som vill ha gammaldags kvalitet.
Eller så köper man amerikanska jeans, men inte från de stora märkenas huvudkollektioner. Den bästa denim som vävs i USA vävs i North Carolina, på bl.a. Cone Mills väveri. Dneim från Cone Mills används av Levis i deras vintage-kollektion, och även av Raleigh Denim, en tillverkare baserad i North Carolina. Det borgar för kvalitet.

Comments are closed.